”Jag köper bara konst med hjärtat”

Text: Frida Lagerblad
Foto: Nadja Endler

– Alla människor har en åsikt om konst. Så är det bara. Antingen gillar man det, eller så tycker man att det är märkligt. Det finns ingen riktig medelväg. Men jag kan alltid räkna med att det sätter i gång en diskussion när någon frågar vad jag jobbar med. För alla kan relatera till det jag gör på något sätt och det är väldigt roligt. Jag pratar gärna om mitt jobb, säger Peder Isacson och häller upp en kopp kaffe vid köksön.
Peder Isacson är VD för Sotheby’s Skandinavien. Hans roll är att hitta konst och föremål på den skandinaviska marknaden, som sedan säljs på auktion i städer som London, New York, Genève och Hongkong. I år firar Peder 25 år på den brittiska auktionsbyrån, där han även hjälper de skandinaviska kunderna att lägga bud på internationella konstauktioner.
Till en början specialiserade han sig på skandinavisk konst, för att så småningom även rikta in sig på internationell. I dag föredrar Peder att fokusera på modern samtida konst, eller ”från impressionisterna och framåt” som han själv uttrycker det. Måleriet har alltid varit utgångspunkten, men konstintresset är desto bredare.
– Som konst-konsument anses jag antagligen som halvgalen, för jag köper bara konst med hjärtat och aldrig med huvudet. Och jag bestämmer mig väldigt snabbt, säger han och skrattar.
– När jag går på museum med barnen strosar vi aldrig runt i timmar, utan drar igenom Metropolitan Museum på max 45 minuter. Vi småspringer, men stannar upp i varje rum och scannar av. Då går det fort och man hinner se ännu mer konst på en dag. Det är väl någon sorts yrkesskada. Jag är van vid att kliva in på en auktionsvisning eller hemvärdering och snabbt bestämma mig för vad som är värt att dröja sig kvar vid.
När det kommer till de privata konstinköpen är reaktionen omedelbar.
– För mig är det som att bli förälskad, det går på mikrosekunder. När jag ser något som får det att säga PANG i hela kroppen bara måste jag hitta ett sätt att få köpa det. Ju längre man håller på desto säkrare blir man i sin stil. Och det kanske underlättar när man, som jag, har exponerats för så otroligt mycket konst genom åren.

Peder Isacson inledde sin karriär som 18-åring, på Stockholms Auktionsverk 1987. Det var även startpunkten för hans konstsamlande. Han köpte små saker ur stadsauktionernas lådor och samlade på sig föremål han tyckte om. Det senaste konstköpet är en banan av Hans Isaksson, gjuten i brons och sedan målad. Liksom en samling av konstnärens övriga alster som står uppställda på ett sideboard i matsalen. Ett popcorn och en fimp som också gjutits och målats.
– Genom mitt arbete har jag också haft tillfälle att lära känna konstnärer som intresserar mig, och nu är nästan halva nöjet att hitta ett objekt från en konstnär som jag känner väl. Det blir som ett extra lager i verket. Utöver det har jag framför allt köpt mycket konst av unga konstnärer, men även annan design och antika möbler.
Peder Isacson är född i Stockholm och bodde sju år i Saltsjö-Duvnäs innan familjen flyttade till Särö strax söder om Göteborg. Mammans sida kom från Lund och Peders mormor var intresserad av det mesta som hade med design och hantverk att göra. Den andra delen av släkten bodde i Göteborg och hade tryckeri. Där stod bildkonsten högre i kurs.
– Min farfar var väldigt konstintresserad, under 1930- och 40-talet hade han en av Skandinaviens största samlingar av samtida konst. Hemma hos dem hängde det grejer från golv till tak, det var tre eller fyra rader med målningar överallt. Jag var alltid nyfiken och frågade mycket, det var så jag lärde mig, berättar Peder.

Under en period drev Peders far även ett galleri i Göteborg där han sålde grafik. Han hämtade ofta Peder från skolan för att åka till Göteborg och gå på gallerier och museer, konsten fanns liksom med från första början. På högstadiet praoade Peder i en antikaffär i Kungsbacka och det gav blodad tand. Sedan valde han ekonomisk linje i gymnasiet och började sommarjobba på SEB. Snart ville han testa på auktionsbranschen, han hade läst om Sotheby’s och visste att de hade utbildningar.
– De sa att det är bra med ett par års erfarenhet innan man börjar, och för att få det siktade jag in mig på Stockholms Auktionsverk. Min kusin hade sagt att man alltid ska prata med högsta chefen, och aldrig med HR-avdelningen, så jag ringde dåvarande VD:n Göran Berggren och bokade möte. Han tyckte nog att alltihop var lite kul och frågade när jag kunde börja jobba. ’I morgon’, sa jag och flyttade till Stockholm dagen efter.
Efter två år i auktionsbranschen var han fast, och styrde sedan flyttlasset vidare mot London. Där tog han examen från Sotheby’s Institute och Christie’s Modern Art studies, samt tog en master i Museum and Gallery Management vid City University of London.
Samtidigt som många av hans gamla vänner började komma upp sig i finansvärlden jobbade Peder på timpeng, eller som obetald trainee. Det tog ett tag att komma in i branschen han brann för.
– Det var en kamp i några år innan jag etablerade mig. Men sedan dess har jag hela tiden utvecklats, den där nyfikenheten jag kände redan som barn har gynnat mig. Jag har alltid haft en vilja att lära mig mer och det kommer alltid finnas nya objekt och nya konstnärer att upptäcka. Nu är jag väldigt lycklig över att jag vågade satsa på auktionsbranschen, trots att det knorrades lite från familjen när jag valde bort bankkarriären.
I dag bor Peder Isacson på Östermalm tillsammans med sin familj. Han är nybliven borgare och gick med på rekommendation av en god vän.
– Han gick i god för att det var ett trevligt och roligt sammanhang, men att det även finns fördelar för oss som inte blir yngre med åren. Jag var 55 år när jag gick med och nu är jag 56, så det känns ju klokt att ta vara på alla möjligheter för att få ett bra seniorboende. Men intressanta föreläsningar och festligheter kan man ju ta del av redan nu. Och det finns säkert massor av spännande konsthistorier att prata om.